Milen under 50 och middagsbjudning i regnrusk

IMG_2277.JPG

Yes I did it!!! Vilken lycka, personbästa och milen under 50 minuter lyckades jag med idag på Hässelbyloppet. 49.24 slutade klockan på och jag är så nöjd. Optimalt löpväder med lite lagom kyla och banan var verkligen skön i all sin höstprakt. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle klara milen under 50… Undrar vad nästa mål ska vara:) fast först ska jag smälta den här karamellen…

Efter loppet var det dags för pyssel och middag hos familjen S/N. Känns så sorgligt att börja säga hejdå till våra vänner nu och barnen kommer vara så stora nästa gång vi ses. Men av erfarenhet så vet vi att ett halvår går snabbare än man tror och så går det ju ganska lätt och hyfsat billigt att ta sig till Thailand för den som vill (när vintern blir för kall och saknaden för stor:)).

Förbereder, packar och äter oss ur lägenheten

Längst upp har ni vår riktiga lilla fotokille, han vet numera exakt vilka poser mamma vill ha:)! Längst ner har ni lite kast med ekollon och hopp i lövhög i brist på andra uteleksaker.

Den sköna hösten fortsätter (trots regn i veckan så har helgen börjat på allra bästa sätt). I helgen har vi fokus på att börja packa ner grejer i förrådet och det går förvånansvärt bra, trots att stunderna är få när man väl kan göra det… Förutom att jag har haft en sista fotografering innan vi åker så har vi hunnit med en massa bus och som sagt att packa. Inte världens roligaste men måste göras. Femåringen har länge efterfrågat att vi ska ta fram wii-spelet så till deras stora glädje så tog vi fram det till både fredagsmyset och lördagsmyset (sedan ska det också packas ner). Håller som bäst också på att äta ur kyl, frys och skafferi. Till kvällen hade vi en gammal oxfilé i frysen. Perfekt lördagsmat tyckte vi… Det var bara det att vi lyckades ta fram högreven istället och det kändes inte lika lyxigt då den måste tillagas i timmar för att bli riktigt bra och inte seg. Fick snabbtina oxfilén (slöseri på så bra kött, men det var det enda vi hade kvar:)). Hmmm, det är lite för mycket att tänka på just nu… 19 dagar kvar

Måluppfyllelse – det börjar närma sig

22 dagar kvar tills vi åker, 22 dagar kvar som jag har på mig för att klara mina träningsmål som skulle vara uppfyllda innan avresa.

Jag kan bocka av punkt nummer 6 och 7 som nu är avklarade (se tidigare inlägg). Sista passet på gymmet så körde jag 10+10+7 chins. Kändes grymt skönt att komma över den magiska gränsen och jag gillar känslan av att känna mig stark. När jag började med chins så klarade jag knappt av att häva mig upp en enda gång (för er som inte vet så är chins när man håller i en stång och häver sig upp med hjälp av armarna). 50 stycken riktiga armhävningar utan paus (på tårna) gjorde jag för första gången igår! Det behövdes en rejäl morot för att komma över de magiska 45 som jag tidigare klarat med nöd och näppe. Moroten var, lustigt nog, att slippa gå till gymmet igår om jag klarade det (hade sjukt mycket att göra med fotobilder från helgen och kände inte riktigt att tiden räckte till). Var grymt nöjd efteråt!!! Men idag blir det gymmet igen (ingen vila, ingen ro – beach vintern 2014-2015 närmar sig med stormsteg:)).

Hur går det då med resterande del? Hässelbyloppet ska springas på söndag och då hoppas jag på milen under 50 minuter. Gäller att ladda nu i veckan! Tvåmilspasset hoppas jag kunna köra helgen efter, vem vill följa med? Och i benböj är jag nu uppe i 110kg, ”bara” 10kg kvar till mål. Beeptestet kommer jag inte att göra och femkilometaren i tävlingsform är redan förbi så dom målen har jag lagt ner. 3st punkter kvar att genomföra – Nu kör vi!!!

Målet med träningen i sin helhet. Att bli snabbare, starkare och att må bättre – Definitivt uppnått!!! Jag ställer mig i princip aldrig på vågen längre och jag har nog inte gått ner ett enda kilo (snarare upp) men däremot har jag omfördelat mina kilon på ett positivt sätt. Sedan efter sommaren har jag aldrig legat under tre träningspass i veckan, snarare fyra och ibland fem. Det är imponerande för att vara mig och att ha en livsstil där träningen är prioriterad känns väldigt, väldigt bra.

Hur går det ihop? Prioriteringar… vardagar tränar jag och maken nästan alltid efter klockan åtta för att få tid med barnen. När den ena nattar så går den andre och tränar. När den som tränat kommer hem så går den andra iväg. Ibland får den ena sparka iväg den andre och tvärtom men oftast är i alla fall en utav oss drivande i frågan om träning. Det är inte alltid som det är lätt att ta sig iväg till gymmet och särskilt inte nu när det blir mörkare och regnet öser ner men man mår definitivt bättre efteråt och blir mycket piggare!

Ljuvliga, underbara höst

Jag älskar hösten när färgerna sprakar och det fortfarande går att vara ute utan att frysa!!! Nu är det så fantastiskt vackert så att man bara vill stanna upp och vara i allt det vackra. Har länge tänkt att jag måste få lite fina höstbilder på grabbarna så idag tog vi bussen till Hagaparken. Femåringen har dessutom, under en längre tid, frågat om inte han och brorsan får vara med om en fotografering (jag åker ju alltid iväg och fotar andra:))… Vi lekte, klättrade i träd, kastade löv och fick en massa härliga höstkort!

Höst, höst, höst!!!

På väg till fotografering i mormors hemmastickade tröjor

Bästa brorsorna. ”Vet ni, det är så bra att jag har en lillebror som jag alltid kan leka med!!!” Citat storebror

Lite upptäcksfärd

Maken fick också vara med på ett hörn:)

Kanelbullens dag och höststädning

Början på oktober men fortfarande underbart och runt femton grader. Känns knappt som att man vill börja plocka på uteplatsen ännu. Men någonstans måste vi börja med bara tre veckor kvar i lägenheten. Och det är ju trots allt oktober så ett bakslag kan komma när som helst. Lördagen spenderades med att montera ner studsmattan, plocka ihop leksaker. möbler och grill på uteplatsen. Efter att hela familjen hjälpt till så passade vi på att fika kanelbullar dagen till ära. Och ja, i år fuskade jag… Det blev smarriga bullar från bageriet istället för hembakat. Tiden räcker liksom inte riktigt till…

Framåt kvällen var det avfärd till Järvastaden och familjen Blom för middag och umgänge. Så kul när inte bara de äldre grabbarna leker med varandra utan även treåringen och tvååringen hittade varandra och lekte tillsammans hela kvällen. Lyx! Tyvärr har jag varit alldeles för dålig med kameran de senaste veckorna men några bilder på höststäd och bullar blev det i alla fall:)!

Händelserik dag

Bildkavalkad från en mycket händelserik söndag. Vi har varit på brandstationen där dom hade öppet hus, sprutat med brandslangen, gått tipspromenad, suttit i brandbilen, ätit hamburgare i solen och hälsat på Flammy. En väldigt bra familjeaktivitet får jag säga. Efter brandstationen blev det pyssel hemma. Treåringen ville ”dega” vilket är hans favoritsysselsättning just nu medans femåringen ritade och ritade och ritade. Idag var det drakar som stod på ritschemat. Jag svängde ihop en äppelkräm och har lagt äpplen i vatten för att om fem dagar förhoppningsvis kunna dricka äppelmust. Har fortfarande en massa äpplen kvar, tips mottages gärna!

På sen eftermiddag tog jag och grabbarna cyklarna ner till Solna hallen för att kolla på AIK-Helsingborg i innebandy. En perfekt hall för barnen där dom, när dom tröttnat på att kolla, kan leka på bland bänkarna. Kul att kolla på innebandy igen och man blir ändå lite sugen…:) Efter bandyn kom äntligen maken hem efter sin fotbollshelg i London. Då var det presentregn över hela familjen med chelseatröjor, choklad och parfym.

 

Äppelsäsongen

Igår åkte flög maken till London för att ha fotbollshelg och gå och se favoritlaget Chelsea. Samtidigt skulle mormor och morfar komma upp och ha myshelg tillsammans med mig och grabbarna. Det började bra med fredagsmiddag och sedan frukost med bröd från bageriet i morse. Vi bestämde oss, trots blåsten, att ta en promenad till Hagaparken. I Frösunda gick vi förbi en äppellund och då var vi bara tvungna att stanna och plocka äpplen. Det fanns en del kvar trots att dom var lite svårtillgängliga. Tur att jag är så smidig så jag kunde svinga mig upp i trädtopparna:)… Nu ska här bakas äppelkaka och göras äppelmust!

Mitt under äppelplockandet så kom samtal om inbrott i mormor och morfars hus. Så himla trist. Vad är det för fel på folk som går och snor grejer av andra som egentligen inte är värt annat än för personen som äger dom. Usch, det var bara att packa ihop grejerna och vårt helgsällskap försvann lika snabbt som dom kom.

Jag och grabbarna fick helt enkelt klara oss själva. Det blev en cykeltur för köp av lördagsgodis, lek i Tornparken, fortsatt cykling bort till favoritthaien där lördagsmiddagen intogs och sedan hem för mys i soffan och film. Jag som brukar gilla stark mat beställde larb gai och när hon frågade medium eller stark så sa jag så klart lite starkt… Skulle jag inte ha gjort. Tårarna sprutade och näsan rann. Då är det faktiskt för starkt till och med för mig och man kan liksom inte riktigt njuta av maten.

Nu har två trötta grabbar somnat i mamma och pappas säng (det tycker dom är lyx när inte mamma vill sova själv…:)). Frågan är bara hur bra jag kommer att sova i natt?

Dags att plocka äpplen

Här hittar ni mig:)

Mina plockare som sprang efter äpplena som dunsade i marken

Fika i äppellunden

Summering av eftermiddagen

Vardagsstunder

Femåringens första innebandyträning idag. Cyklade dit själv 2,5km, sprang och sprang och sprang konstant i en timme, cyklade själv hem 2,5km innan middag. Inte ett enda gnäll trots att han måste varit både trött och hungrig. Nej, glad och pratglad hela tiden måste innebära att han tyckte att det var kul.

Treåringen fick ha pappamys hemma under tiden vilket han verkligen behöver ibland. Det märks att han blir lycklig av att få all uppmärksamhet och få göra det han vill. Dessutom hade han nästan pratat sönder öronen på maken:). När ingen avbröt honom hela tiden gäller det så klart att passa på.

Förresten, har jag berättat om vår total förändring, lyckorus fast ändå lite sorgligt. Femåringen har ju i princip alltid kommit över till oss på natten och vi har fått splitta på oss under natten. Alltid vakna upp och aldrig sova hela nätter. Det har varit vår vardag i fem år. I ungefär två veckor nu har både treåringen och femåringen sovit hela nätterna i sitt sovrum. Härlig, djup sömn för alla. Underbart! Men saknar de mysiga stunderna av kramar och gos på morgonkvisten. Nu går de själva upp tillsammans och går direkt till lekrummet… Sorg då jag saknar små händer runt min hals och kramar som aldrig vill ta slut men sömnen är ljuvlig och efterlängtad.

36 dagar kvar… Nu är det kallt, vi längtar. Hoppas vi slipper inventera vinterförrådet av kläder.

Höst

IMG_2191.JPG

Nu börjar det… 20 timmar konstant regn, spöregn. Löven börjar falla från träden och helt plötsligt känns vår resa ännu mera rätt!:) Regnkläderna var kvar på förskolan över helgen men som tur var hade vi paraplyerna hemma. Barnen var supernöjda över att få gå i regnet och bli blöta om fötterna så promenaden till förskolan blev lätt som en plätt, trots ovädret…